Svavelregler för sjöfarten

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2012-12-17
Skogsindustrierna varnar för konsekvenserna av de nya svavelkraven på sjöfarten då det leder till negativa miljöeffekter och gör det billigare att importera pappersmassa från Brasilien än att exporter pappersmassa från Sverige till huvudmarknaden i Europa. Regeringen måste nu agera för undantag inom ramen för IMO.

Sammanfattning och position om IMO:s nya svavelregler

Här hittar du information om Skogsindustriernas syn på IMO:s krav, debattinlägg och pressmeddelanden. I listan till höger hittar du bland annat Särskilt yttrande från Skogsindustrierna, 2009-05-14 avseende
Sjöfartsverkets konsekvensutredning om lägre svavelhalter i marint bränsle.

Ett förhastat beslut på vaga grunder
IMO antog i oktober 2008 skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle. De nya reglerna innebär att gränsvärdet för svavel i SECA (Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen) sänks från dagens 1,0 procent till 0,1 år 2015, och globalt från dagens 4,5 procent till 0,5 procent senast år 2025. I södra EU kommer 0,5 procent gälla från 2020. Förhandlingar har pågått i frågan under många år, men IMO:s beslut var trots detta oväntat skarpt för alla utomstående. Mer anmärkningsvärt är att det skett utan någon analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna, eller av de sammantagna miljökonsekvenserna.

Konsekvenserna
IMO:s beslut och EU svaveldirektiv innebär 13 miljarder kronor om året i direkta kostnader för svenskt näringsliv . Till detta tillkommer indirekta kostnader, t.ex. en ökning av dieselpriset om minst 80 öre/liter (se mer info till höger) . De nya svavelreglerna innebär en merkostnad och en konkurrensnackdel för svensk industri som agerar på en global marknad, t.ex. i jämförelse med industrin i Brasilien. En av de branscher som kommer att drabbas hårdast är skogsindustrin.
För fartyg som mestadels transporterar gods mellan hamnar inom SECA kan ökningen uppgå till närmare 70 procent, enligt Sjöfartsverkets konsekvensanalys. Detta gäller för scenario 1/basalternativet, vilket är en konservativ bedömning. Scenario 2 och 3 ger ännu högre kostnadsökningar. Således kommer det dyrare bränslet att medföra ökningar av sjöfartens transportkostnader med i genomsnitt 20-28 procent och för vissa varugrupper upp mot 45 procent. Utslaget på mängden transporterat gods har ökningen beräknats till 20-100 kr/ton. De relativt stora differenserna beror på skillnader i transportupplägg, fartygsstorlekar och förekomsten av returlaster.

Skogsindustrin drabbas hårt
Skogsindustrin kommer att drabbas hårt, men beslutet slår mot alla svenska industrier. Enligt Sjöfartsverkets konsekvensutredning från 2009 innebär svavelreglerna en merkostnad för skogsindustrins exportvolymer cirka 1, 3 miljarder per år. Till detta tillkommer ökade transportkostnader för importvolymer (råvara, returpapper, kalk etc). För en enskild industri slår beslutet hårt, speciellt för de med långa transportavstånd. Se gärna exemplet om sågverket Lundbergs Trä i Arvidsjaur (till höger under Dokument). Regler för svavel i sjöfart måste utformas så att de inte snedvrider konkurrensen mot tredje land och möjliggöra tid till teknikanpassning till rimliga kostnadsnivåer. Sverige bör verka för att samma nivå (0,5 procent) ska gälla i hela Europa. Nivån 0,1 procent kan införas när det är säkerställt att det går att finna marint bränsle till rimliga priser. Skogsindustrin har länge arbetat för att få tillstånd lägre svavelhalter för sjöfarten. Redan 1997 tog skogsindustrin ett branschgemensamt beslut att bara använda marint bränsle med svavelhalt om 1 procent, d.v.s. ett frivilligt åtagande 12 år innan det blev obligatoriskt.

Skogsindustrierna anser därför att:
• Regeringen ska verka för att IMO-beslutet lindras eller förskjuts i tid.
• En förskjutning av införandet möjliggör tid för nödvändig teknikutveckling för att kunna möta hårda svavelkrav till rimliga kostnadsnivåer.
• Regeringen driver/stödjer ett undantag inom ramen för IMO. För industrins konkurrenskraft vore en justering av nivån eller tidsramarna mest angeläget, men eftersom det inte finns politisk vilja till det återstår möjligheten att begära undantag från MARPOL-konventionen.

Twitter Facebook LinkedIn