Remissyttrande från Skogsindustrierna över Transportsystemets behov av ökad kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot 2050

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2012-04-26
2012-03-20

Skogsindustrierna har fått Trafikverkets Kapacitetsutredning på remiss. Vi ställer oss bakom Näringslivets Transportråds (NTR) och Transportgruppens (TG) gemensamma svar med följande kompletteringar utifrån Skogsindustriernas speciella förutsättningar.

Skogsindustrierna anser att regeringens uppdrag att utreda behovet av ökad kapaciteten i transportsystemet är oerhört angeläget.

Tyvärr konstaterar vi att det trots de ökningar som föreslås kvarstår insatser för att de stråk som är angelägna för skogsindustrin ska åtgärdas på ett tillfredsställande sätt. Det avser transporterna från industrin längs Norrlandskusten, inklusive Ostkustbanan, transporter på bägge sidor om Vänern med Göteborgs hamn som mål och för transporter genom Sverige via Malmö till kontinenten.

Vi kan också konstatera att om IMO:s regler om svavelhalt i fartygsbränsle genomförs riskerar landtransporterna att öka kraftigt vilket ytterligare förstärker kapacitetsbehoven på landinfrastrukturen.

Skogsindustrierna anser sammanfattningsvis att:

  • Det är viktigt att se svensk infrastruktur och de stora godsstråken som en del av det europeiska/globala nätverket och som en del av tillväxtpolitiken. En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för en konkurrensutsatt industri som har avstånd som komparativ nackdel.
     
  • Det är av yttersta vikt att utredningen väger in hur olika finansieringslösningar samt miljöstyrningsåtgärder påverkar konkurrenskraften för svensk industri. Detta gäller bland annat införandet av svavelregler för sjöfarten där Skogsindustrierna förordar en förskjutning i tid av införandet.
     
  • Skogsindustrierna är starkt kritiska mot kilometerskatt på väg, då skogsindustrins transportkostnader redan idag är höga i förhållande till varuvärdet. Detta blir en skatt på avstånd och därmed en glesbygdsskatt. För exempelvis biomassa för energiändamål kommer detta att kraftigt minska upptagningsområdet. Då användandet av biobränslen är en del av ett klimatsmart samhälle får detta en direkt påverkan på Regeringens klimatmål¨.
     
  • Utredningens förslag på investeringsram är en miniminivå. Vi ansluter oss till NTR och TG:s förslag om att införa ett investeringsgolv för infrastrukturinvesteringar för att garantera en långsiktighet.
     
  • Skogsindustrierna är starkt kritiska mot att banavgifterna höjs så kraftigt.
     
  • Infrastruktur är en statlig angelägenhet och vill påpeka att medfinansiering inte ses som fungerande alternativ.
     
  • Skogsindustrierna ser positivt på att över tiden separera gods- och personflöden, men det får inte innebära att satsningar på godstrafik stryks eller senareläggs.
     
  • Vi anser att höghastighetståg behöver utredas ytterligare för att utvärdera om de är samhällsekonomiskt lönsamma i ett glest befolkat land som Sverige eller om det finns andra mer kostnadseffektiva lösningar.
     
  • Helhetslösningar för hela godsflödet är viktiga. Utan väl fungerande hamnar och sjöfart och bra anslutningar till dessa har andra investeringar liten effekt för en industri som exporterar mellan 70 % och 85 % av all sin produktion.
     
  • Stråktänkandet för gods är positivt och vi vill understryka vikten av att hela stråk slutförs för att öka kapaciteten.
     
  • Det är av yttersta vikt att grundantaganden, kalkylmodeller och beslutsunderlag klarar av att bedöma samhällsnyttan av godstransporter på ett korrekt sätt. Idag bedömer vi att de kraftigt undervärderas.
     
  • Tyngre och längre tåg och lastbilar är en angelägen miljö- och konkurrenskraftsfråga för en industri med stora godsflöden över hela Sverige. Det är därför glädjande att utredningen lyfter fram ETT och ELVIS projekten som goda exempel på projekt som kombinerar ökad konkurrenskraft med minskad miljöbelastning. Det vore fördelaktigt för såväl konkurrenskraft som miljömål om FoU kopplat till demonstrationsprojekt inom sektorn kunde prioriteras.
     
  • Skogsindustrin använder i stort sett hela det svenska vägnätet för sina virkestransporter och har över åren investerat mycket stora belopp i skogsbilvägnätet som mynnar ut i det allmänna vägnätet. Detta innebär att bärigheten i det kapillära allmänna vägnätet är av yttersta vikt för skogsbilvägarna ska kunna nyttjas fullt ut såväl på kort som lång sikt. Bärighetsfrågorna får inte prioriteras ner eller förhandlas bort.

 

Ladda ner remissvaret här (pdf)

Länk till sidan:

Kontakt

Mårten-Larsson.jpg
Mårten LarssonSkogsdirektör Chef näringspolitiska avdelningen08-762 79 72

Relaterade länkar

2012 / Remissvar / Sjöfart / Transporter