”Positiva signaler - men negativa förslag”

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2014-12-02
2014-12-02

Den nya regeringen lyfter skogsnäringens roll för en växande bioekonomi. Men förslaget om vägslitageskatt, minskade anslag till bärighet och tjälsäkring samt höjda banavgifter påverkar skogsnäringens konkurrenskraft negativt. Det förstärker dessutom det kostnadstryck som genomförandet av svaveldirektivet för med sig från årsskiftet.

I valspurten lovprisade Stefan Löfven skogen och skogsnäringen och talade om en ”miljardsatsning på det gröna guldet”. Likaså målades en vision upp om att anta utmaningen att skapa upp till 25 000 nya jobb inom skogsnäringen fram till år 2020, vilket konsultföretaget Pöyry i en rapport till Skogsindustrierna visat är möjligt.

I regeringsförklaringen tillsammans med Miljöpartiet, och i budgetuppgörelsen tillsammans med Vänsterpartiet, finns flera positiva skrivningar om skogsnäringen. Vikten av en fortsatt utveckling av skogsnäringen lyfts fram, liksom basindustrins fortsatta betydelse som en grundbult i svensk ekonomi.

Andra positiva skrivningar är att regeringen avser att föra branschvisa dialogmöten för att stärka näringslivets konkurrenskraft, att öka andelen förnybar energi och att fortsätta arbeta med det nationella skogsprogrammet.

– Det här är positiva signaler som visar att man förstår skogens värdekedja från växande träd till produkter och dess betydelse för bioekonomin, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna.

– När vi sedan ser de konkreta förslagen i budgeten får vi det inte att gå ihop. Där finns flera mycket negativa förslag, särskilt det som har med infrastruktur och transporter att göra, säger hon.

Regeringen vill skyndsamt påbörja arbetet med att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt. Den ser Skogsindustrierna som en ren landsbygdsskatt som drabbar skogsnäringen hårt – inte minst uttaget av biobränsle från skogen som är särskilt transportkostnadskänsligt.

Tidigare beräkningar pekar på en merkostnad på 700 miljoner kronor per år för hela skogsindustrin. Därtill kommer genomförandet av svaveldirektivet som från och med årsskiftet väntas kosta näringen 1 miljard kronor per år i dyrare sjötransporter.

– Vi hade väntat oss kompensationsåtgärder från regeringen, säger Carina Håkansson.

– Kopplat till det här är det oerhört viktigt att säga att vi vill köra mer på järnväg. Skogsindustrin är den största transportköparen av järnvägstransporter i Sverige. Vi vill transportera mer på järnväg, men det finns inte plats, säger hon.

Att regeringen vill satsa mer på upprustning och utbyggnad av järnvägen – bland annat med medel från vägslitageskatten – skapar oro inom näringslivet då flaskhalsarna torde bli fler under om- och nybyggnadstiden.

– Under den här tiden trycker man trafik från järnväg till väg, och samtidigt vill man införa en vägslitageskatt. Det tycker jag är en väldigt konstig ordning. Att bygga ut järnvägen först hade varit det mest logiska, säger Carina Håkansson.

Regeringens föreslår vidare ett halverat anslag på 1,2 miljarder kronor till bärighet och tjälsäkring, vilket är ett hårt slag mot det finmaskiga vägnätet som skogsnäringen är beroende av. Kommunaliseringen av avfallsinsamlingen är också oroande, anser Skogsindustrierna. Alliansregeringen bes lutade innan valet att producentansvaret för avfallet ska vara kvar, det vill säga att skogsindustrin ska ansvara för insamlingen av tidningar och returkartonger.

– Den nya regeringen vill att insamlingen ska bli ett kommunalt ansvar. Jag är väldigt skeptisk till det. Det blir ett monopol på den här typen av tjänster, vilket aldrig är bra för kostnadsutvecklingen. Vi har redan i dag en effektiv logistik för att hantera avfallet, säger Carina Håkansson.

Läs mer under temat "Efter budgeten"

Positiva signaler - men negativa förslag"

Stora förväntningar på regeringen

Stark kritik mot skärpt lagstiftning

"Enorm potential i svensk skogsråvara"

Fler frågor avgörs i utskotten

Twitter Facebook LinkedIn
Länk till sidan:

Relaterade länkar

2014 / Nyhet / Skog & Industri