Kraven från miljörörelsen kostar - och slår hårt mot miljön globalt

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2012-02-16
2012-02-09

Gigantiska kostnader för Sverige. Omfattande förluster av exportintäkter och av arbetstillfällen. Om miljörörelsen får som den vill kan en av Sveriges största exportnäringar strypas. Men den största förloraren på miljörörelsens krav är – faktiskt – miljön.

Enligt miljörörelsen innebär Nagoya-överenskommelsen att 17 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige ska skyddas, men bara 4 procent är skyddad i dag, anser Naturskyddsföreningen. Det betyder att 13 procent återstår att skydda. Skogsnäringen har räknat ut att varje procentenhet av den produktiva skogen kostar 40 miljarder kronor att skydda. Då är inte förlorade exportinkomster och arbetstillfällen inräknade, inte heller kostnader för skogsindustrin som tillkommer om man i stället importerar virket. Till det kommer också stora miljökostnader i form av minskat koldioxidupptag och minskade möjligheter att ersätta mindre miljövänliga material om svenska skogsprodukter ersätts med virke från andra länder där miljöpåverkan är större.

Skyddet av den svenska skogen väcker helt klart het debatt trots att skogsbruket tar väsentligt större naturhänsyn än vad lagen kräver:

– Sverige ligger långt över FN:s globala mål för skydd av skog och mark, säger Mårten Larsson på Skogsindustrierna, som varnar för att miljörörelsens krav blir mycket kostsamma för landet.

Skogsnäringen står inför en avgörande tid där synen på olika miljömål påverkar hur mycket av den svenska skogen som får brukas och på vilket sätt. Fel beslut kan kosta hundratals miljarder, äventyra en hel exportnäring och skada den globala miljön.

Bakgrunden är FN-mötet i Nagoya 2010 där världens länder beslutade om nya mål för att säkra den biologiska mångfalden och stimulera ett hållbart brukande av jordens resurser. Företrädare för både industri och miljörörelsen tycker att överenskommelsen är bra.

– Ja, Nagoya sätter fokus på människans behov av biologisk mångfald och breddar diskussionen till att även handla om vilken nytta som ekosystemen skapar, säger Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

– Nagoya var en stor framgång för miljövännerna där världens länder kunde enas om en strategi för att bevara växter och djur men även variationen i allt från landskap till arvsanlag, konstaterar Karin Åström, vice ordförande och talesperson i skogsfrågor för Naturskyddsföreningen.

I ett av de 20 mål som listas i överenskommelsen sägs att minst 17 procent av land och sötvatten ska bevaras globalt. Men hur det målet ska översättas till svenskt skogsbruk råder det delade meningar om.

Enligt Naturskyddsföreningen är det 17 procent av den produktiva skogsmarken som ska skyddas. Men enligt skogsnäringen är det en alltför snäv syn på Nagoya-målet. Cirka 26 procent av den svenska skogsmarken är redan undantagen från skogsbruk.

– Sverige lever redan upp till kraven med råge och vi behöver alltså inte skydda mer skog. Det är frukten av ett långsiktigt arbete under många år för ett hållbart brukande enligt den svenska modellen där miljö- och produktionsmål är jämställda och där staten och skogsägarna delar ansvaret, säger Mårten Larsson.

I siffran ingår skog som är skyddad i lag, som naturreservat och nationalparker, men även markägarnas frivilliga avsättningar som krävs via skogscertifieringar. I siffran ingår också impediment – lågproduktiva skogar och marker som inte brukas som skogsklädda kärr,
myrmarker och berghällar.

I siffran ingår inte den generella hänsyn som tas i alla avverkningar – där delar av skogen lämnas kvar. Årligen lämnas cirka 7 procent av skogen vid avverkningar.

– Siffran 26 procent gäller skog enligt internationell definition som vi jämför med. Vi ser det som självklart att denna siffra ska användas eftersom även lågproduktiva skogar har betydelse för mångfalden, och för ekosystemtjänsterna, säger Mårten Larsson.

Begreppet ekosystemtjänster är en viktig del i synen på biologisk mångfald och handlar om de ”tjänster” vi människor får från olika typer av ekosystem.

– Nagoya-överenskommelsen sätter biologisk mångfald i ett sammanhang med mål för att stimulera hållbart brukande, som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarsfullt. Det finns också en tydlig värdering att ekosystemtjänsterna ska vara till nytta för människan och bidra till vår välfärd.

En viktig skillnad finns mellan Kyotoavtalet om klimat och Nagoya-överenskommelsen. I Kyoto-avtalet gör enskilda länder åtaganden om minskningar av utsläpp av klimatgaser.

Hållbart brukande.
Nagoya-planen innehåller 5 olika målsättningar  och 20 olika mål som ska stimulera ett hållbart brukande av jordens resurser. Visionen är satt till år 2050 men de flesta mål tar sikte på år 2020.

Nagoya-målen är globala. 17 procent av mark- och sötvattenytan av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras, förklarar Mårten Larsson:

– Sverige ska alltså utvärdera det nationella behovet i ett globalt perspektiv.

Den svenska barrskogen är en del av det norra boreala barrskogsbältet, taigan, som är enormt. I det perspektivet är det högst relevant att vi skyddar fjällnära skog eftersom vi anses ha ett särskilt ansvar för denna. Dessa skogar har redan en särreglering i skogsvårdslagen.

Globalt är avskogningen ett stort problem. Men i Sverige är förutsättningarna annorlunda och vi får allt mer skog. Sedan 1920-talet har den svenska skogens virkesförråd nästan fördubblats, tack vare en framsynt skogspolitik.

– Ja, antalet träd blir fler men gammelskogarna blir färre, säger Karin Åström på Naturskyddsföreningen, som inte är nöjd med skogsbrukets sätt att räkna och vill se ett ökat skydd av de produktiva skogarna för att öka den biologiska mångfalden.

– Även om vi omedelbart stoppar alla  avverkningar av de återstående gammelskogarna och skogar med höga naturvärden så räcker inte det för att leva upp till målet. Det krävs också ett omfattande arbete med att restaurera skog för att hotade rödlistade arter ska
klara sig på sikt, menar hon.

Mårten Larsson ser stora faror för svensk ekonomi om miljörörelsens krav blir verklighet. Han pekar även på att det inte finns resurser att sköta de reservat vi har i dag.

– Att bara låta områden stå orörda leder successivt till att granen tar över och inte till ökad biologisk mångfald. För den biologiska mångfalden vore det bättre att lägga pengar på att sköta en del av de reservat vi redan har investerat i, än att skydda nya som lämnas orörda.

Även ur klimats ynpunkt är det klokt att bruka skogen, inte minst för att ersätta mer energikrävande material som stål, betong, plast och fossila bränslen. Det menar Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som bland annat studerat klimatvinsterna med att
använda hyggesrester som biobränsle.

– En växande skog är ett växande kolförråd. Skogsskötsel som ökar tillväxten bidrar också till att binda mer koldioxid. Skogen gör också klimatnytta när den avverkats genom att den kan ersätta mer energikrävande material och fossila bränslen, säger han.

Det är den parlamentariskt tillsatta miljövårdsberedningen som fått i uppdrag att tolka målen i Nagoya-överenskommelsen för svenskt vidkommande med slutrapport 2014:

– Det viktiga är att ge tillfälle till dialog och få en bred belysning av frågan och vad de olika aktörerna tycker. Sedan är det upp till politikerna att fatta beslut, säger huvudsekreterare Marie Uhrwing.

Text: Thomas Ekenberg
Grafik: Mats Jerndahl

Samförstånd i Finland

I Finland har Nagoya-avtalet inte orsakat samma motsättningar som i Sverige. Det anser Suvi Raivio, rådgivare inom biologisk mångfald hos finländska skogsindustrierna.

Diskussion som förekommit har gällt om hur siffrorna från Nagoya ska tolkas, till exempel om 17 procent borde kalkyleras från land- och sötvattenarea tillsammans, eller var för sig.

Medan exempelvis Naturskyddsföreningen i Sverige vill avsätta 17 procent av den produktiva skogsmarken specifikt, har ingen i den finska arbetsgruppen
föreslagit motsvarande.

– Arbetsgruppen har kommit överens om att 17 procent ska kalkyleras från landarea och sötvattenarea tillsammans. Alla typer av skyddsåtgärder ingår i kalkylen.

För tillfället har cirka 21 procent av sötvattensområden skyddats i Finland, vilket
kompenserar att cirka 13–16 procent av landområdena – beroende på hur man kalkylerar – har ett skydd, säger Suvi Raivio.

Länk till sidan:

Siffror du behöver

4 % Andelen skog som är skyddad i nationalparker och naturreservat.

10 % Så stor del av alla svenska industrijobb står skogsinudstrin för.

17 % Andelen av jordens land- och sötvattenområden som ska bevaras enligt FN:s mål från Nagoya om biologisk mångfald.

26 % Andel av den svenska skogsmarken som är undantagen aktivt skogsbruk.

2 000 Antalet jobb som försvinner inom skogsindustrin för varje procentenhet ytterligare av den produktiva skogsmarken som undantas skogsbruk.

40 miljarder kronor Kostnaden för staten i intrångsersättning för varje procentenhet ytterligare av den produktiva skogsmarken som ska skyddas.

Relaterade länkar

2012 / Dokumentet / Miljö