Vindkraft bingo för skogsbranschen

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2014-09-30
2014-09-30

Vindkraftsutbyggnaden har varit bingo för skogsbranschen och produktionen av vindel slår rekord. Trots överproduktion och lågt elpris fortsätter investeringarna, men i långsammare takt.

– Genom att vi satsar på vindkraft är vi med och påverkar prisbilden på el, säger Åke Westberg, divisionschef för SCA Energy.

I juni invigdes den stora vindkraftparken Mörttjärnberget i Bräcke kommun. Statkraft SCA Vind AB har satsat 1,5 miljarder kronor.

Det senaste decenniets kraftfulla utbyggnad av vindkraften i Sverige har gett ett stort tillskott av elenergi. Tiotals miljarder kronor har investerats i flera tusen vindkraftsturbiner runt om i landet. Vindkraften har bidragit till att Sverige blivit en exportör av el och därmed också hjälpt till att minska koldioxidutsläppen på kontinenten.

Även om lågt elpris fått takten i utbyggnaden att klinga av har det aldrig funnits så många vindkraftverk. Investeringarna har bekostats av konsumenterna genom elcertifikatsystemet, några ören per kilowattimme som går direkt till förnyelsebar energi.

Elcertifikat gäller alla förnybara energiformer och för skogsindustrin har det också möjliggjort investeringar i bioenergi. Som en effekt har det bidragit till att branschen idag i stort sett fasat ut fossila energikällor.

De stora omvälvningarna på energimarknaden på alla nivåer har gett ett sjunkande elpris på den nordiska elmarknaden. Och priserna förväntas vara låga i flera år. Det har satt press på elcertifikatsystemet.

– Elcertifikaten utgår från elanvändningen. Ökad utbyggnad och lägre konsumtion gör att det blir ett överskott av certifikat vilket sänker elpriset, säger Lina Palm, energidirektör på Skogsindustrierna.

Hon betonar att även om investeringarna i vindkraftsproduktion fortsätter kommer det ändå att finnas ett behov av stabilare försörjning.

– Industrins behov av baskraft är något annat. Den låga effektiviteten i vindkraftsel ersätter inte behovet av stabil försörjning. Subventionerad kraftproduktion riskerar också att slå ut investeringsviljan i väderoberoende kraftproduktion och dessutom höja systemkostnaderna. Certifikatsystemet bör därför inte utökas varken i volym och i tid, menar Lina Palm.

Utbyggnaden av vindkraft har intensifierat jakten på gynnsamma, blåsiga, platser. För de stora skogsmarkägarna har det varit bingo.

– Vi har stark tilltro till vindkraft och vi ser gärna att det byggs på våra marker, säger Åke Westberg, divisionschef för SCA Energy.

Det senaste decenniets kraftfulla utbyggnad av vindkraften i Sverige har gett ett stort tillskott av elenergi. Tiotals miljarder kronor har investerats i flera tusen vindkraftsturbiner runt om i landet. Vindkraften har bidragit till att Sverige blivit en exportör av el och därmed också hjälpt till att minska koldioxidutsläppen på kontinenten.

Även om lågt elpris fått takten i utbyggnaden att klinga av har det aldrig funnits så många vindkraftverk. Investeringarna har bekostats av konsumenterna genom elcertifikatsystemet, några ören per kilowattimme som går direkt till förnyelsebar energi.

Elcertifikat gäller alla förnybara energiformer och för skogsindustrin har det också möjliggjort investeringar i bioenergi. Som en effekt har det bidragit till att branschen idag i stort sett fasat ut fossila energikällor.

De stora omvälvningarna på energimarknaden på alla nivåer har gett ett sjunkande elpris på den nordiska elmarknaden. Och priserna förväntas vara låga i flera år. Det har satt press på elcertifikatsystemet.

– Det finns utrymme för flera tusen vindkraftverk. Vi räknar med att det kan produceras 5 TWh el på våra marker 2020. Det blir en bra pengar och det ökar också värdet på marken. SCA, som har skogar från Medelpad och norrut, tar genom affärsenheten SCA Energy fram tillstånd och sköter projektering av lämpliga platser. Driftsformerna är arrende eller samarbete med delägande. Tillståndsbiten är komplicerad och det kan ta flera år att få fram ett tillstånd.

– Vi vill gärna ha flera ben att stå på. Ett arrende ger en fast intäkt medan det i samarbeten finns rörliga delar, säger Åke Westberg.

Intresset för vindkraft varierar med elpriset. Överproduktion och strukturella förändringar i konsumtionen, i huvudsak beroende på att pappersmaskiner tagits ur drift, har gett ett historiskt lågt pris.

– Som storförbrukare av elenergi gynnas SCA av lågt elpris. Prisvariationerna gör att intresset för vindkraft är ojämnt. Ibland är det hausse, ibland är det helt tyst i telefonen. De som är aktiva idag har ofta långa pengar bakom sig. Investerar som vill ha säker och långsiktig avkastning, exempelvis pensionsfonder, berättar Åke Westberg.

Det norsksvenska samarbetet om elcertifikat har gett förnyelsebar energi många fördelar, men den ursprungliga kalkylen om ett konstant ökande elpris har inte besannats.

– Det är problematiskt med en subventionerad utbyggnad som är knuten till en viss utveckling av elpriset, särskilt som priset sjunkit så kraftigt, säger Arne Wallin, vd på Holmen Energi och fortsätter:

– Man måste kunna producera förnybar el på ett konkurrenskraftigt sätt och just nu är det inte så. Även om vi tror på vindkraft på lång sikt ser det svårt ut närmaste tiden.

Trots det ligger Holmen, med mycket skog i Mellannorrland och i närheten av Mälardalen, i startgroparna för mer vindkraft. Holmen är delägare i Vindin, ett samarbete mellan flera basindustrier för att projektutveckla vindkraftverksparker.

Energimyndigheten vill justera systemet nästa år och ska spelreglerna för elcertifikaten fungera gynnar det vindkraften, tror Arne Wallin:

– Det är svårt att veta hur en subventionerad marknad kommer att utvecklas. Det tar tid att ändra reglerna och det är många andra parametrar: regeringsskifte, kärnkraften och annat. Det är ett svårbedömt läge, säger Arne Wallin.

Också Stora Enso är en del av Vindin. Koncernen är en av Sveriges stora massa- och papperstillverkare och äger 49 procent av Bergvik Skog, en av landets större privata skogsägare.

– Även om vår andel av vindkraft ökar är det fortfarande ett litet komplement för oss i vår kraftförsörjning. Det är mer ett sätt att visa på att vi använder naturresurserna på ett varierat sätt, säger Anders Heldemar, energichef på Stora Enso.

För Stora Enso är just nu vindkraftsutbyggnaden i Finland viktigast eftersom landet har ett helt annat system med så kallad inmatningstariff som garanterar 83,50 Euro per MWh i intäkt för producerad el under tolv år. Detta gäller för etablering av ny förnyelsebar kraft i Finland, upp till 2 500 MW.

– Finland spelar därför i en annan division för tillfället. Projektrisker med stora variationer i elpriset elimineras, säger Anders Heldemar.

Så funkar elcertifikaten

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem gemensamt för Norge och Sverige som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Från år 2002 fram till år 2011 har den förnybara elproduktionen ökat med drygt 13 TWh, framför allt genom ny biokraft och vindkraft. 1 500 nya anläggningar har tagits i drift, varav merparten är vindkraft.

Prisutvecklingen på el har gjort att elcertifikaten hamnat på en historiskt sett låg nivå. Energimyndigheten planerar att justera ersättningsnivåerna nästa år.

Text Mats Lundström
Foto Torbjörn Bergkvist
 

Twitter Facebook LinkedIn
Länk till sidan:

Relaterade länkar

2014 / Energi / Nyhet