Uppdrag: Utveckla bioekonomin

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2014-09-30
2014-09-30

Nu startar innovationsprogrammet BioInnovation. Med en planerad finansiering på upp till 100 miljoner kronor per år är det den enskilt största satsningen i Sverige på att utveckla nya biobaserade material, produkter och tjänster.

Närmare 60 företag och akademiska organisationer inom skogs-, textil- och kemibranschen har gått samman i storsatsningen på att utveckla nya biobaserade material, produkter och tjänster. I maj blev det klart att det sexåriga programmet BioInnovation också får stöd från staten med lika mycket som programmets intressenter satsar.

– Det här är stort för oss och alla våra intressenter från olika näringar och forskningsgrenar. Utöver storleken är en viktig skillnad mot tidigare satsningar att BioInnovation ska leda till produkter och tjänster som gör nytta, säger en nöjd Jan Lagerström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna.

Vad innebär nytta?

– En nytta skapas genom att exempelvis sjukvården använder förnybara material. Det kanske inte i förstahand är en affär, men återvinningen skapar viktiga sekundära effekter, förklarar Jan Lagerström.

Under hösten ska innovationsprogrammet organiseras och bemannas. En styrelse ska utses bland intressenterna och ett sekretariat ska sättas upp hos Skogsindustrierna. Dessutom ska de tre expertteamen för områdena kemi och energi, material samt konstruktion och design tillsättas.

Intresset har varit stort. Samtidigt finns det skeptiker. Utvecklingen är inte självklar i konkurrerande branscher.

– Utgångspunkten för BioInnovation är att vi ska inte bara samexistera utan verkligen samverka. Många branscher kommer att behöva en biobaserad råvara och ny kunskap, kommenterar Jan Lagerström.

Utöver marknadsförutsättningar ska programmet även arbeta med att förstå och visa på hur politiska beslut kan få betydelse för utvecklingen.

– Det handlar mycket om politisk vilja och det är också en förutsättning för vilka projekt som kan genomföras. Många länder – även inom EU – har exempelvis förbjudit plastpåsar vilket skapat en ny marknad. Vi tror att vi har växande politiska förutsättningar, men prioriteringarna är viktiga, att gör rätt sak först, säger Jan Lagerström.

Biobaserade tygmaterialet viskos är ett annat exempel. Jan Lagerström menar att försäljningen av kläder och textilier kommer att fördubblas till 2020.

– För att möta behovet behöver vi utreda vilken typ av trä som passar bäst. Har de nordiska träslagen fördel framför bambu eller eukalyptus? Vilka krav ställs på viskos när det gäller att färga, noppra och skrynkla? Det är ett stort steg för ett traditionellt pappersbruk att börja sälja textilmaterial och kvalitetsutvecklingen vid viskostillverkningen har varit för långsam. Med programmet vill vi bygga starkare värde- och kunskapskedjor.

Sekretariatet kom på plats i september och under hösten börjar arbetet med att förfina förslagen till strategiska projektet.

– Det kommer att bli en hel del organisatoriskt arbete. Vi har sökt efter förslag på strategiska projekt och fått in över 100 förslag, men vi kommer att inleda försiktigt. Låt säga att det i början av 2015 finns tre strategiska projekt, ett inom vart och ett av områdena kemi och energi, material samt konstruktion och design, säger Jan Lagerström.

Fakta BioInnovation

BioInnovation, nya biobaserade material, produkter och tjänster, är ett strategiskt innovationsprogram. Statliga VINNOVA bidrar med halva finansieringen, upp till 50 miljoner kronor per år till och med 2020. Lika mycket bidrar drygt 50 medverkande företag och organisationer med, däribland Skogsindustrierna. Programmet ska hjälpa Sveriges övergång från ett fossilbaserat till ett biobaserat samhälle. Läs mer på www.bioinnovation.se

Text Mats Lundström
Foto Shutterstock

Twitter Facebook LinkedIn
Länk till sidan: