Skogsnäringen hittar nya fornlämningar

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2015-09-25
2015-09-28

Ambitionen är att helt undvika skador på fornlämningar, men mindre känt är att skogsnäringen också hittar mängder av oregistrerade fornlämningar.

Stora Enso jobbar intensivt med att märka ut forn- och kulturlämningar. Foto: Stora Enso


Skador på fornlämningar orsakade av skogsmaskiner är ett område som fortfarande är rödmarkerat i rapporten Levande Skogar. Men krafttag tas för att komma tillrätta med problemet.

Genom att kombinera lokala erfarenheter med mer detaljerade, laserskannade, kartor hoppas skogsnäringen få tydligare indikationer på var man ska söka i skogen.

– Alla kända fornlämningar finns i vårt GIS-program (Geografiskt informationssystem) med importerad information från Riksantikvarieämbetet, berättar Anna Kolmert Boström, miljöspecialist på Stora Enso Skog.

Stora Enso avverkar i Bergslagen och i trakterna av Mälardalen där det kan finnas mycket fornlämningar. Det kan till exempel handla om gamla husgrunder, fornåkrar och stensträngar.

Alla nationella miljökvalitetsmål som härstammar tidigare än från 1850 definieras som fornlämning. Inför en avverkning planeras hela området till fots där lämningarna märks med snitselband och GPS-koordinater för att det tydligt ska synas i traktdirektivet så att maskinlagen ska veta vad som gäller.

Det är vid planeringen som nya fornlämningar ofta hittas. Informationen om både nya och redan kända lämningar samråds med Länsstyrelsen.

– Träden tas bort från fornlämningarna, men vi får inte risa ned eller skada lämningen så det gäller att vara försiktig när man avverkar. För att inga misstag ska begås hålls också uppstartsmöten inför avverkningen på de trakter där det anses särskilt svårt att säkerställa att det blir rätt, säger Anna Kolmert Boström och tillägger:

– Fornlämningar märks också med så kallade kulturstubbar för att signalera att det här finns något intressant att titta på. Kulturstubbar ska ha en synligt avvikande höjd på 1,3 meter och placeras strax utanför lämningens ytterkant.

Text: Mats Lundström

Nationella miljökvalitetsmål

1999 beslöt riksdagen om femton nationella miljökvalitetsmål för Sverige. I 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen ska fungera som vägledning för hela samhällets miljöarbete, såväl myndigheters, länsstyrelsers, kommuners som näringslivets och andra aktörers. Skogsindustriernas rapport Levande Skogar är en del av det arbetet.
 

Skog & Industri

Artikeln är publicerad i nr 3 2015

 

Relaterade länkar

2015 / Artiklar / Skog & Industri