Hur kan svensk industri bevara sin konkurrenskraft när svaveldirektivet införs?

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2013-09-11
2013-09-11

Skog & Industri frågar riksdagspartierna

Helena-Leander.jpg

Helena Leander,
riksdagsledamot (MP), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet:

– Hade fler ägnat tiden från IMO-beslutet 2008 till att förbereda sig i stället för att försöka motarbeta beslutet hade industrin varit i en bättre sits nu. Nu får vi göra vad vi kan för att främja bränslen med lägre svavelhalt och kostnadseffektiva metoder för avgasrening på fartyg.

Sven-Olof-Sallstrom.jpg

Sven-Olof Sällström,
riksdagsledamot (SD) och ekonomisk-politisk talesperson:

– Till stora delar handlar det om att prioritera infrastrukturen och järnvägen. Det vore olyckligt om svaveldirektivet medförde att skrymmande och tunga transporter flyttas till lastbil istället. I senaste höstbudgeten sköt Sverigedemokraterna till 10 miljarder kronor mer än regeringen till järnvägen åren 2013–2016, med fokus på gruvnäringen och tillverkningsindustrin.

Jens-Holm.jpg

Jens Holm,
riksdagsledamot (V), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet:

– Utvecklingen vad gäller svaveldirektivet har ju varit känd under en längre tid. Näringen har därmed haft möjlighet att anpassa sig och ta med de nya reglerna i beräkningarna. För oss är det självklart att en grön näring naturligtvis också använder sig av gröna transportsätt. För att stimulera en sådan övergång kan det behövas kompensatoriska åtgärder.

Daniel-Backstrom.jpg

Daniel Bäckström,
riksdagsledamot (C), Värmlands län

– För skogsnäringen är det ofrånkomligen en kostnadsökning – extra viktigt att inte tillföra andra kostnader i form av exempelvis kilometerskatt och höjda arbetsgivaravgifter, vilket oppositionen vill. Inom ramen för befintliga program finns det möjligheter för transportnäringen att erhålla stöd till utveckling av ny och innovativ teknik som på sikt sänker kostnaderna.

Anita-Broden.jpg

Anita Brodén,
riksdagsledamot (FP) och miljöpolitisk talesperson, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet:

– Högst 0,1 procent svavel i fartygsbränsle från 2015 ger betydande miljö- och hälsovinster. Fokus på kostnadseffektiva lösningar för att minimera konsekvenserna för svensk industri och risken för överflyttning av gods från sjöfart till väg. Forskning om alternativa bränslen, försök med så kallade scrubbers och säkra tillgång på alternativa bränslen, till exempel LNG, i hamnar. Jobba för samma regler inom hela EU.

Irene-Oskarsson.jpg

Irene Oskarsson,
riksdagsledamot (KD,) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet:

– Det finns ett antal möjligheter att utnyttja i syfte att motverka att de nya reglerna skapar negativa effekter på konkurrensen och leder till en förflyttning av transporter från sjö till land. Som ett alternativ till renare bränslen kan redarna välja att
använda utrustning som renar rökgaserna i motsvarande grad, genom så kallade scrubbers. Utnyttja möjligheter som finns för medlemsländerna att ge stöd till aktörer i enlighet med reglerna om statsstöd. Främja utveckling och demonstration av alternativa tekniker för att minska emissioner från fartyg.

Johan-Hultberg.jpg

Johan Hultberg,
riksdagsledamot (M), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet:

– Att klara omställningen till svaveldirektivets tuffa krav är en sann utmaning som kräver ett aktivt arbete från alla inblandade parter. Därför satsar regeringen till exempel 35 miljoner kronor på forskning inom sjöfarten och utreder nu konsekvenserna av reglernas införande i syfte att bättre kunna stödja en omställning till lågsvavliga bränslen. Vidare arbetar Alliansen för att stärka näringslivsklimatet genom exempelvis sänkt bolagsskatt.

Jennie-Nilsson.jpg

Jennie Nilsson,
riksdagsledamot (S) , ledamot av Näringsutskottet:

– Vi har fått majoritet i riksdagen för att bestämmelserna om svavelhalten i marina bränslen måste ske så kostnadseffektivt som möjligt för sjöfarten och dess transportköpare. Övergången till bränslen med låg svavelhalt samt kostnadseffektiva metoder för avgasrening ska främjas. Rent generellt har svensk industri alltid varit framgångsrik när det gäller att anpassa sig till nya miljöregler. Nu måste politik, myndigheter och industrin arbeta tillsammans för att se till att övergången till de nya reglerna går så bra som möjligt.

Twitter Facebook LinkedIn
Länk till sidan:

Relaterade länkar

2013 / EU / Sjöfart