Allt fler ställer om till dissolving

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2012-02-14
2012-02-14

Hög tillväxt det kommande decenniet lockar flera av världens stora bruk att ställa om delar av sin produktion från pappersmassa till dissolving. En överetablering är att vänta de närmaste två åren.

I digitaliseringens spår sjunker efterfrågan på tidnings- och tryckpapper och massaproducenterna letar nya användningsområden för sin cellulosa.

Många ser lösningen i dissolvingmassa där efterfrågan har exploderat de senaste åren. Resultatet: Sju stora massabruk runt om i världen ställde om delar av sin produktion från pappers- till dissolvingmassa förra året. Södra Cell i Mörrum är ett av dem, tre andra ligger i Kina.

I år väntas ytterligare två gigantiska kinesiska bruk följa efter.

De flesta väljer att tillverka för viskosfiberindustrin där viskos börjat ersätta bomulls- och oljebaserade textilprodukter.

– Det handlar om väldiga marknader för exempelvis textilfiber med stor potential vilket attraherar nya spelare. Nya stora massafabriker kan medföra att utbudet under en tid kan överstiga efterfrågan. Det ger en volatilitet i priserna, men de underliggande faktorerna som styr efterfrågan ser gynnsamma ut, säger Jan Wintzell på Pöyry Sweden.

Pöyry uppskattar att en global årlig tillväxt för dissolvingmassa kan uppgå till cirka 3 procent det kommande decenniet jämfört med cirka 1,6 procent för pappersmassa (inklusive fluffmassa).

Rod Young, analysansvarig för dissolvingmassa på skogsanalysföretaget RISI i Boston, är mer optimistisk och spår en tillväxt på 5–6 procent kommande decennium.

– Det byggs alldeles för mycket kapacitet nu, vilket kommer att innebära ett betydande överskott i år och förmodligen nästa år innan efterfrågan hinner ifatt utbudet, säger han.

Produktion av massa kräver mycket vedråvara som är dyr i Sverige jämfört med i länder som Brasilien och Sydafrika där man använder snabbväxande eukalyptus. Det sätter press på de svenska dissolvingbruken Södra Cell, Domsjö och Vida, som dessutom, för närvarande, har en stark kronkurs emot sig på exportmarknaden.

– De svenska bruken måste bli kostnadseffektiva och även hitta andra produkter ur produktionsprocesserna som de också kan tjäna pengar på, säger Jan Wintzell.

Rod Young är inne på samma linje:

– Tillverkare som kan använda den del av trädet som inte blir massa, som lignin och hemicellulosa, på ett effektivt sätt kommer att bli konkurrenskraftiga även om de har höga virkeskostnader.

Text: Annika Danielsson

Länk till sidan:

Relaterade länkar

2012 / Nyhet