”Skogen har aldrig varit viktigare”

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2015-12-04
2015-12-04
Skogsindustrin har stora möjligheter i övergången till en växande bioekonomi. Det anser närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) som vill skapa en fond för att med finansiera demoanläggningar och utveckla svensk industri.

 Vi lägger stort krut på exportsidan, på utbildningssidan och bostadspolitiken som är tre väldigt viktiga områden för den här sektorn, säger Mikael Damberg om regeringens budget.

Regeringen har höga ambitioner för att stärka Sverige som industriland – och framhåller att det betyder mycket för landets ekonomiska välstånd. En viktig del är de industrisamtal som närings- och innovationsminister Mikael Damberg leder. Där deltar företrädare för industrin men också Almega, som representerar tjänstesektorn. Syftet: att diskutera industrins framtidsutmaningar och ta fram åtgärder som underlättar för industrin och förbättrar näringslivsklimatet.

– Vi upplever att det var ett årtionde, kanske lite mer än så, då man inte hade fokus på industrins betydelse i Sverige. Det gick ju så långt att den förra statsministern i Davos talade om att den svenska industrin var ”basically gone”. Vi tror att det var ett misstag och vi ser att  era andra länder har jobbat målmedvetet med att stärka och utveckla industrin, inte minst Tyskland, England och USA, säger Mikael Damberg.

Han sticker inte under stol med att han tittar mycket på Tysklands industrisatsning 4.0, som en förebild för regeringens strategi för en nyindustrialisering av Sverige. Tanken är att strategin ska bli klar innan årsskiftet.

– Jag tror att vi måste bestämma vad som blir det unika med svensk industri i en global konkurrens. Vi ligger väldigt långt framme, både när det gäller kvalitet, hållbarhet men också stora möjligheter i digitaliseringen. Här har vi goda förutsättningar och det kommer vara det som avgör mycket av konkurrenskraften framöver.

Hur viktig är skogsindustrin i den här satsningen?
– Skogen har aldrig varit viktigare. Skogen har vi talat för lite om i Sverige. Det är inte bara exportframgångar och jobb, utan som innovationsminister vill jag säga att skogen står för ett väldigt intressant skifte nu när man pratar om bioekonomi och där många nya möjligheter redan finns framtagna, att använda skogsprodukter på nya sätt vid sidan av pappret, massan och träprodukterna.

– Det finns en stor möjlighet att växla över i nya plaster, i nya material, bränslen och textilier. Det där skiftet tror jag inte kommer att komma av sig själv. Det kommer att kräva en gemensam kraftansträngning. Målet med nyindustrialiseringsstrategin är ett handslag – att vi är överens om vart vi ska, och att näringslivet, politiken och akademin kan göra gemensamma insatser för att tillsammans stärka en väldigt viktig industri för Sverige.

När kommer åtgärdsplanerna för strategin?
– De kommer nästa år. Vi börjar med strategi och målbilden. Vi börjar med vart vi ska och varför och vad som är viktigast. Sedan växlar vi över i åtgärdsprogrammen, säger Mikael Damberg.

Han betonar att regeringen redan med den nya budgeten satsar på  era områden som berör skogsindustrin.

– Det första är investeringarna i bostadsbyggande och järnvägsunderhåll, men också beslutet att tillåta större lastbilar som är direkt kopplat till skogsindustrins utveckling och konkurrenskraft. Det är också kompetensförsörjningen, som i viss mån berör skogsindustrin, och det tredje benet som är exporten, som ju är förutsättningen för skogsindustrin.

Hur ser du på möjligheterna att öka exporten från svensk skogsindustri?
– Det gäller att se möjligheter i länder och platser där byggande i trä blir viktigare eller där man använder trä på olika sätt. Sedan har vi hela förpackningsindustrin som växer explosionsartat globalt sett, där länder som tar sig upp i medelklass och utvecklar sin ekonomi har andra behov av paketeringar. Där tävlar Sverige väldigt långt fram i både miljövänliga produkter och som ger bättre hållbarhet för livsmedel.

– Den stora tillväxten tror jag kommer att ske på tillväxtmarknaderna, inte framförallt i Europa. Det skiftet är basen för exportstrategin, att fler företag måste se och orka ta sig till tillväxtmarknaderna.

Hur ser du på innovationskraften inom skogsnäringen?
– Jag tycker att det verkligen har hänt någonting de senaste åren då man har lagt mycket kraft och intresse på att se vad som är nästa generations skogsprodukter. Nu handlar det om att inte bara se vad som är möjligt att göra av skogen – för egentligen kan allt som görs av olja idag göras av skogsprodukter. Den stora frågan är hur vi tar den här kunskapen och transformerar den till marknad och produkter, till en mer biobaserad ekonomi.

Flera länder har en strategi för bioekonomi. Vore det inte bra med en svensk strategi för detta?
– Jag blir lite avundsjuk på att inte minst Finland har jobbat snabbare än Sverige på det här området och mer målmedvetet med strategiarbetet. Nu har vi satt igång arbetet med det första nationella skogsprogrammet som handlar om att skapa jobb och tillväxt i hela landet, men som också syftar till att stärka bioekonomin.

– Jag är lite orolig för att om man sätter igång för många processer parallellt så blir det oklart var de viktiga diskussionerna ska föras. Jag tror att det är smart att föra diskussionerna kring bioekonomi ihop med arbetet i skogsprogrammet, så alla aktörer vet att här har vi den gemensamma arenan där vi pratar om de här frågorna. Om det sedan landar i ytterligare strategidokument eller inte är sekundärt.

Ett hinder för att utveckla bioekonomi, enligt ministern, är att det innebär kostsamma teknikskiften. Men här finns förslag på gång i den finansieringsutredning som Mikael Damberg har tillsatt och som ska se över det statliga riskkapitalet. Ett förslag handlar om att inrätta en demonstrationsfond, där staten tar en del av finansieringen av nya investeringar och matchar det mot privat kapital.

När kan den här fonden finnas på plats?
– Vår ambition är att vi ska komma till riksdagen i vår med en proposition. Sedan måste man omvandla och styra kapital in i den här fondstrukturen. Med väldigt tajt tidplan kan den vara på plats 2017.

Hur ser du på möjligheterna för skogsindustrin att skapa nya jobb?
– Jag ser stora möjligheter för skogsnäringen att växa och att den skapar jobb i hela landet. Ta bara ett exempel här och nu – bostadsbyggandet. Vi vet att det har börjat slå igenom att man kan bygga med trä i större utsträckning i Sverige, också höga hus. Allt fler kommuner och andra intressenter ser det här som är ett klimatsmart sätt att jobba på.

– Nu gör regeringen den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Linköpings universitet har räknat på att bara möjligheten att arbeta med husfabriker skulle kunna skapa tusen nya jobb i Sverige. Nu har vi en extraordinär situation med flyktingmottagandet som är på väldigt höga nivåer. Det behövs även enklare former av bostäder på ganska kort tid. Här finns enorma möjligheter om skogsindustrin är på tårna, att bygga upp en industri som på sikt kommer att växa mer och mer. 

Text Nils Sundström
Foto Magnus Jönsson

Länk till sidan:

Mikael Damberg

Född: 1971

Bor: Solna

Familj: Fru, två barn

Utbildning: Förvaltningslinjen, 210 hp Stockholms universitet. Treårig ekonomisk linje, Solna

Karriär: Närings- och innovationsminister sedan 2014, gruppledare för socialdemokratiska riksdagsgruppen 2012–2014, riksdagsledamot 2002–2014, Förbundsordförande SSU 1999–2003, politiskt sakkunnig åt statsminister Göran Persson 1997–1999, politiskt sakkunnig åt försvarsminister Thage G Peterson 1995–1997.

Favoritträd: ”Björk. Den har en sådan enorm karaktär med färgerna och doftar fint när man eldar veden.”

 

”Skogen är en tung del av vår exportindustri. Den är den största bruttoexportören från Sverige"

 

Skog & Industri

Intervjun är publicerad i nr 4 2015

Relaterade länkar

2015 / Intervju / Skog & Industri