"Kvalitet ska gå före kvantitet"

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2015-09-25
2015-09-28

En socialdemokratisk minister som talar sig varm för industrin är kanske inte en överraskning, men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är också en kraftfull förespråkare av bioekonomi och skogens roll i klimatomställningen.

En brukad skog är ett av de viktigaste instrumenten för att klara klimatomställningen, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).


Det är Full Fart i Sven-Erik Buchts Facebookflöde. Ena dagen invigning av ett fryslager i Bjuv, andra dagen fisketur med finske jordbruks- och miljöministern Kimmo Tiilikain i Buchts hemby Karungi utmed Torneälven.

– Jag bjöd på laxsoppa medan vi hade överläggningar om skogen och hur vi ska agera gemensamt i EU-sammanhang. Vi var väldigt överens, kommenterar Sven-Erik Bucht.

Flera EU-frågor berör skogen trots att det inte finns en gemensam skogspolitik i EU. Hur ser du på det?

– Det finns ju propåer från EU-länder om att ta ett mer övergripande initiativ om skogen, men där är vi överens i Norden om att så länge det inte finns i fördraget så ska skogsfrågor inte tas upp på det viset. Sverige, Finland och de baltiska länderna kan skog och det gäller att förklara att det ser annorlunda
ut i norra Europa.

Vad gör den svenska skogen så speciell?

– Skogen är så oerhört betydelsefull för vårt land. Vi har skoglig tillväxt på 120 miljoner kubikmeter per år men vi använder bara 85 miljoner. Det finns en enorm potential här. Industrin skapar 120 miljarder i exportinkomster varje år. Dessutom är 60 000 personer direkt sysselsatta i industrin, med alla kringverksamheter är det många fler. Industrin är också bra för sysselsättningen på landsbygden. Skogen finns på landsbygden och skogsindustrin ligger ju ofta i närheten av svensk landsbygd.

Det har snart gått ett år sedan regeringen tillträdde. Vad har överraskat dig första året?

– Det är entusiasmen som finns hos skogsnäringen och industrin. Det finns ett jättestort engagemang som märks i satsningen på ett Nationellt Skogsprogram (NSP) som vi aldrig haft tidigare. Engagemanget och NSP tror jag är oerhört viktigt när vi pratar om att gå in i en biobaserad ekonomi. Det handlar ju inte bara om att ta fram biobaserade bränslen utan också om mer avancerade produkter. Allt som går att göra från olja går att göra från skog. Och det är klart att här är industrin en viktig spelare för att överhuvudtaget komma dit. Har vi bara forskningen med oss kommer det att gå.

Byggandet av träfastigheter ökar, men fortfarande är det inte stort. Behövs det ett miljonprogram för träbyggande?

– Träbyggandet behöver stimuleras på olika sätt. När vi går över till en biobaserad ekonomi är trä ett naturligt byggmaterial att använda.

Hur då stimuleras?

– Ekonomiska stimulanser är möjliga, men det handlar också om psykologi. Talar man om det och visar upp de goda exemplen brukar det skapa fler efterföljare som börjar fundera i samma riktning.

Hur ser du på omställningen av skogsindustrin, framför allt med fallande tidningspapperskonsumtion?

– Vi måste lyckas med att ta fram nya produkter högre upp i förädlingskedjan än vad tidningspapperet är idag. Det är klart att det är en enorm möjlighet, men det gäller också att på nationell nivå anslå pengar till forskning kring nya produkter för att vi ska kunna ligga i framkant. Konkurrenterna kommer hela tiden efter oss så det gäller att ligga steget före.

Klarar vi av omställningen? Det finns ju många omvärldsfaktorer som är svåra att beräkna.

– Jag är övertygad om att vi kan klara av det. Det finns en bred insikt om att det är nödvändigt både i det Nationella Skogsprogrammet och bland de industriföretag som jag har besökt. Jag tror på Sverige och att industrin har kapaciteten. Jag kommer att arbeta mycket för att det ska finnas pengar för att möjliggöra omställningen.

Vad kan politikerna göra för att underlätta?

– Industrin har många utmaningar, inte minst att få tag i råvaran vilket märks i Norrbotten där jag kommer ifrån. Och det är klart att vi från politiken har ett ansvar för det. Om vi bara jobbar med volymskydd när det gäller naturhänsyn har vi till slut ingen råvara kvar, och det finns alltså redan idag en brist. Fungerande transporter är också en viktig del med järnvägar och skogsbilvägar för att få ut virket ur skogen. Jag ser positivt på försöksprojekt med längre, tyngre och mer miljövänliga lastbilar samt de LNG-terminaler (naturgas) som byggs för miljövänligare sjötransporter.

Apropå den omdiskuterade naturhänsynen och avsättningar. Vad är viktigast, kvalitet eller kvantitet?

– Vi måste tänka mycket mer kvalitet när vi skyddar. Ett aktivt skogsbruk tar upp koldioxid så det stänker om det. Hänsynen till naturvärden är bättre idag, även om man kanske inte är fullärd i allt.

Så man kan ställa avsättningarna mot klimatomställningen?

– Visst kan man det. Om vi avsätter för stor del av den produktiva skogen kan vi glömma målet om att komma ifrån det fossila beroendet. Tänk vilken skjuts det skulle innebära för handelsbalansen om vi slapp fossilimporten. Vår finansminister skulle jubla den dagen och då lovar jag att bjuda på tårta.

Vi har konstaterat att skogen har betydelse för att komma tillrätta med klimatproblematiken och att den är viktig för svensk ekonomi. Vilka fler roller har skogen?

– Man ska inte glömma upprätthållandet av den biologiska mångfalden och den sociala dimensionen, men också här är brukad skog med sina pelarsalar att föredra framför skyddad skog som snabbt växer igen och blir ogenomtränglig. Visst ska vi skydda intressanta biotoper, men återigen – kvalitet ska gå före kvantitet.

Det nationella skogsprogrammet är en långsiktig strategi för de ekonomiska, ekologiska och sociala värden som ryms i skogen. Programrådet består av 21 organisationer från hela värdekedjan och idag finns fyra arbetsgrupper inom olika områden. Avsikten är att ha en färdig strategi under 2017.

– Det viktiga är att vi har ett gemensamt mål, sedan måste det bli verkstad, kommenterar Sven-Erik Bucht.

Sven-Erik Bucht

Född: 1954 i Karungi.
Bor: Karungi, Haparanda kommun.
Familj: Fru, tre vuxna barn och fyra barnbarn.
Karriär: Dansbandsmusiker, lantarbetare och försäljare. Kommunalråd i Haparanda 2003-2010, riksdagsledamot 2010-2014, landsbygdsminister 2014-
Fritid: Trädgård, jakt och fiske.
Favoritträd: Gran.
Beskriv dig själv med tre påståenden: Energisk, öppen för nya idéer och ”gillar verkstad”.
 

Skog & Industri

Intervjun är publicerad i nr 3 2015

Relaterade länkar

2015 / Intervju / Skog & Industri