”Vi är en industri med en enorm potential”

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2016-06-17
2016-06-17
Sverige behöver en bioekonomisk strategi för att koordinera arbetet inom området och maximera värdet av skogens gröna guld. Det anser Karl-Henrik Sundström, vd och koncernchef för Stora Enso och ny styrelseordförande för Skogsindustrierna.
 
Nere i Europa pratar man om en cirkulär ekonomi, en pantekonomi. Det är jättebra, men det räcker inte. Vi behöver en bioekonomi och vi måste förmedla kunskapen om vårt skogsbruk. För varje träd vi avverkar planterar vi två nya och får råvaran tillbaka, säger Karl-Henrik Sundström. Foto: Magnus Glans.
 
Ericssons före detta finanschef Karl-Henrik Sundström är med sina snart fyra år på Stora Enso relativt ny inom skogsbranschen. Han ser en näring med oväntat stor betydelse för en hållbar samhälls- utveckling, inte bara i Sverige utan även globalt med de stora exportvolymerna.
– Vi har en unik möjlighet, speciellt med substitutionseffekten, när träråvara används istället för exempelvis olja, stål eller betong, säger Karl-Henrik Sundström.
 
– Vi sitter inte på hela lösningen, men på en stor del av lösningen för många av framtidens utmaningar.
 
Du brukar prata om Skogen 2.0. Vad menar du med det begreppet?
– Jag menar att skogen varit med och byggt det svenska välståndet. Nu kommer nästa fas, där har vi möjlighet att gå upp en nivå. Skogen kommer att vara en väldigt viktig tillväxtmotor för Sverige givet de klimatmål som finns.
 
Karl-Henrik Sundström ser dessutom en skogsnäring som andas optimism och inte bara i Sverige.
– Det görs stora investeringar i Sverige, Finland, Brasilien och Uruguay. När man satsar mer pengar kommer ofta produktutveckling kopplat till detta. Det går lite fortare nu. Många ser en framtid att använda träråvara i olika typer av material.
 
Inom Stora Enso pratar ni om sju megatrender som påverkar skogsindustrin positivt. Vilka är trenderna?
– Först har vi en växande befolkning i världen, som innebär att vi måste hushålla med begränsade resurser. Vi har urbaniseringen och vidare digitaliseringen som innebär både plus och minus för vår industri. Digitaliseringen driver Internethandeln och behovet av förpackningar, samtidigt som efterfrågan på tryckpapper minskar.
 
– Ytterligare trender är den ökande medelklassen i tillväxtekonomierna, den globala uppvärmningen och att allt  er konsumenter tänker ”eco friendly”. De tänker inte bara på vad de köper utan på hur det är tillverkat och under vilka former. Den sjunde trenden är förändrade livsstilar. Det är mycket mer ”on the go”, man äter på gatan – allt förpackas mycket mer.
 
– Sammanlagt driver det här behovet av att använda icke-fossilbaserade lösningar i allt större utsträckning.
 
Vilka fördelar har den svenska skogsindustrin?
– Den första är att vi har skogen överallt. Den andra är det svenska skogsbruket som är mycket decentraliserat med en mängd olika aktörer och en råvara av väldigt hög kvalitet. Vi har jobbat aktivt med skogsbruk väldigt länge och det är viktigt att skogen får fortsätta att brukas med frihet under ansvar. Vi har också en industri med hög kompetens, som gör att vi ligger långt framme med nya produkter.
 
– Det här gör att vi kan säkerställa att vi är konkurrenskraftiga och jobbar upp i värdekedjan med mer avancerade produkter och innovationer.
 
Vad krävs för att få bioekonomin att växa ytterligare i Sverige?
– Statens roll är jätteviktig. Vårt grannland Finland har en bioekonomisk strategi som en av de viktigaste strategierna för landet, vilket gör att de är mycket bättre sammanhållna i alla frågor som rör skogen.
 
Vad skulle underlätta med en bioekonomisk strategi?
– Då skulle man kunna få en bättre koordinering. Det finns en mängd intressenter kring skogen och skogens brukande. Enas man om en strategi så enas man också om hur man ska lösa frågor tvärfunktionellt. När man i Finland går till Bryssel eller tar tag i frågor som berör vår bransch i stort har de någonting att hänga upp det på. De vet vad som är prioriterat för bioekonomin och vad som är målsättningen. 
 
På vilka andra sätt kan staten stötta näringens utveckling?
– Det handlar bland annat om stöd till demoanläggningar, som var och en kostar i storleksordningen en halv miljard kronor. Vi behöver industrigemensamma anläggningar för att testa ny teknik.
 
– Vi behöver också bra kommunikationer, fungerande kommuner utanför storstadsregioner där våra arbetstillfällen finns och attraktiva utbildningar. Godstransporter är tyvärr inte prioriterade – för tio år sedan gick det snabbare att frakta timmer med tåg från Borlänge till Göteborg jämfört med idag.
 
Att öka maxvikten på lastbilar till 74 ton är ytterligare något som kan förbättra skogsindustrins logistik och samtidigt bidra till en bättre miljö. Trots att alla relevanta remissinstanser ställt sig bakom förslaget har maxvikten på lastbilar bara höjts från 60 till 64 ton.
– Det här tycker jag är tråkigt. De tekniska försöken är ett exempel på svensk innovation där man jobbar ihop – lastbilstillverkare och skogsindustri löser problemet – sedan fastnar det i någon byråkratisk tratt. Behovsprövning som har varit en gammal svensk paradgren har gått åt fel håll. I Finland gick förslaget igenom på några månader.
 
Du är med i statsministerns innovationsråd. Vilka slags innovationer behöver skogsnäringen?
– Vi behöver nya affärsmodeller där vi är tydliga med vad vi säljer. Det kanske handlar om viktreduktion och ny design på förpackningar så att kunderna får plats med mycket mer i långtradarna, eller förpackningar som gör att kundens vara säljer bättre.
 
– Vi behöver också innovativa produkter och se över hur vi jobbar med försörjningskedjan. Ett exempel: om du kan plocka exakt det virke du vill ha till sågverken kan du öka produktiviteten rätt väsentligt för att få ut mer kärnvirke.
 
När kan nya affärsmodeller vara på plats?
– Det kommer att ta ett par år. Man kan inte förändra sig snabbare än vad kunden är villig att för- ändra sig. Men att sälja utifrån någon slags performance har vi redan börjat med i liten skala.
 
Vilka innovativa produkter tror du kommer från skogsindustrin på kort sikt?
– Det händer mycket kring nanocellulosa. Potentiellt kan vi göra nya biobarriärer, vilket ersätter fossila material. Det kommer också intelligenta förpackningar, som kombinerar halvledare med förpackningar och kan lösa problem för varumärkesägare.
 
Kan du ge ett sånt exempel?
– Om du köper en dyrare vara på Internet kan du med en sådan förpackning se att den är obruten, du kan också få direktkontakt med varumärkesägaren som ser att det är ett original och du får ett certifikat. 
 
Hur tror du innovationer påverkar skogsindustrins produktutbud om tio år?
– Om tio till tjugo år kommer biokemikalier, biopolymerer och annat att vara en stor andel av vad som kommer ut ur våra massabruk. Det handlar om hur vi förädlar restprodukterna. Produktionen kan stuvas om så att det som är en restprodukt idag blir en huvudprodukt i framtiden.
 
– Det kommer också att ta ett antal år innan den nya trämekaniken slår igenom fullt ut inom byggsektorn i olika länder. Utan att nämna några siffror är det en enorm möjlighet.
 
 
TEXT: Nils Sundström

Karl-Henrik Sundström 

Ålder: 56 år.
Bor: Stockholm
Uppväxt: Stockholm och Göteborg. Pappan arbetade på klassiska Norrbyskärs sågverk i södra Västerbotten.
Familj: Fru, tre barn och en hund.
Utbildning: Ekonomi på Uppsala universitet och Advanced management program på Harvard University.
Bakgrund: Har arbetat 22 år på Ericsson, bland annat som finanschef och vice vd. Fyra år som finanschef och vice vd på NXP Semiconductors i Nederländerna. Stora Ensos vd och koncernchef sedan juni 2014, dessförinnan företagets finanschef och chef för divisionen Printing and Living.
Favoritträd: ”Just nu cederträ. Jag bygger en sommarstuga som jag ska klä i cederträ. Det är underhållsfritt och blir snyggt när det åldras”.
 
Skärmavbild 2016-06-16 kl. 12.20.48
 

Karl-Henrik Sundström om…

... likheten mellan skogsindustrin och telekomindustrin:
– Likheten är att det tar lång tid att få fram nya produkter. På Ericsson tog det 15 år att ta fram ett nytt mobilsystem. Att få fram nya produkter baserade på skogsråvara i olika former tar också lång tid. Det är viktigt att vara uthållig och veta var man vill gå.
 
... möjligheten till ökad digitalisering inom näringen:
– Skogsindustrin använder mycket data, men kan använda mycket mer för analys och optimering. Det går till exempel att bygga en simuleringsanläggning som är en tvilling till ett bruk. Då kan man experimentera med ändrade produktmixar, antalet underhållsdagar och så vidare.
 
 

 

Relaterade länkar

Intervju / Skog & Industri