Miljömålssystemet – 16 nyanser av dåligt samvete

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2015-06-14
2015-06-15

”Miljömålsarbetet handlar om att lämna över en bättre värld till våra barn”, konstaterade Sveriges miljöminister Åsa Romson i januari och satte ord på hur viktigt och engagerande miljömålsarbetet är. Eller borde vara.

Någonstans på vägen från 1999 då miljömålen sattes upp och fram till idag har det dessvärre gått snett. Då avser jag inte uppfattningen att 14 av 16 miljömål inte kommer att kunna nås till 2020. Det som riktigt oroar är den överhängande risken att allt färre män- niskor bryr sig om miljömålen. Inte för att miljöfrågor på något sätt blivit ”ute” – tvärt om – utan för att själva miljömålskonceptet har stora brister.

Levande skogar är ett bra exempel på detta. Delmål som sattes upp 1999 är uppnådda (hård död ved, formellt och frivilligt skydd, gammal skog, äldre lövrik skog), och det har gjorts omfattande och för samhället kostsamma insatser i form av reservat, frivilliga avsättningar, mer hänsyn, mer naturvårdande skötsel och anpassningar av skogarnas skötsel. Ändå bedöms inte det så kallade generationsmålet kunna nås till 2020.

Förklaringen är att Levande skogar och andra generationsmål mer har karaktär av visioner än av konkreta mål. I flera fall är de i praktiken inte ens nåbara. Sverige behöver miljömål och en uppföljning av miljömålen som engagerar, entusiasmerar och sporrar.

Vi behöver lyfta fram de insatser som görs och våga bejaka positiva föränd- ringar. Miljöarbetet skulle därför tjäna på konkreta, mätbara delmål – utmanande men nåbara. Varför inte delmål kring andel passager över vattendrag som klarats utan skador, eller om antal häckande par av vitryggig hackspett i Sverige?

När ett delmål uppnåtts ska det naturligtvis firas på motsvarande sätt som ett fotbollslag firar en seger i en kvartsfinal. Därefter sätts självklart nya delmål för att ytterligare förbättra miljöarbetet (eller vinna semifinalen).

Visioner om en ljus framtid är bra men goda resultat och positiva trender nu är bättre. Vi behöver miljömål som engagerar. Annars är det snart ingen som bryr sig.

Text Herman Sundqvist, Sveaskog

Hur kan arbetet med att nå miljömålen bli mer framgångsrikt?

Roine Morin, hållbarhetschef Södra Skogsägarna:

– Det handlar mycket om kommunikation. Skapa dialog istället för att använda pekpinnar. Förr var miljöarbetet mer pragmatiskt om vad som var rimligt i tid och kostnad. Det är framgången bakom skogsindustrins miljövård.

Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores:

– När allt är lika viktigt händer inget – därför bommar vi målen. Det är dags att våga prioritera klimatet, som avgör allt annat. Regeringen måste också visa tydligt ledarskap – en samordnare på deltid imponerar inte!

Twitter Facebook LinkedIn
Länk till sidan: