Bruken laddar för framtiden

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2016-06-17
Från krisstämplad bransch till en viktig del i världens växande bioekonomi.  De svenska massa-, kartong- och pappersbruken satsar stort på nya nischer 
och segment.
– De svenska och finska bruken är i ett väldigt expansivt skede. Det har aldrig varit så stora investeringar på så kort tid, säger Johan Carlsson, marknadsexpert på Pöyry Management Consulting.
 
Skärmavbild 2016-06-16 kl. 16.04.21
På Södra Cell Mörrum arbetar Stefan Nilsson och Amanda Nilsson med att ta fram både pappersmassa och textilmasa.
 
Trots tidningsdöd och vikande efterfrågan på tryckpapper märks en tydlig framtidstro inom den nordiska massa- och pappersindustrin. 
I Sverige satsar företagen 18 miljarder kronor inom de närmaste åren. Det gäller främst massasidan, men även inom förpackningspapper och kartong.
En förutsättning för satsningarna är det svenska skogsbruket med god råvarutillgång och hög kvalitet. Dessutom är den långfibriga massan eftertraktad för sin styrka.
 
– På massasidan har det varit underinvesterat på långfibermassa ganska länge, samtidigt som efterfrågan växer globalt. De bruk som tillverkar långfibermassa i Nordamerika blir allt äldre och då återstår att investera i bruk i Norden och Ryssland, men i Ryssland är det få som vågar investera, säger Johan Carlsson.
 
Den kraftiga utbyggnaden skapar en viss överkapacitet på massa, men experter ser det som en kortsiktig dipp. 
Svenska pappersbruk har i sin tur ställt om produktionen från tryckpapper till kartong eller specialpapper som kraftpapper, så kallad liner. 
 
– De svenska bruken är i  dag mycket välpositionerade. Det finns väldigt lite produktion av tryckpapper kvar och de som tillverkar det har hittat en bra marknadsnisch. Inom den europeiska pappersindustrin sker kontinuerliga nedläggningar av tryckpappersbruk eller konverteringar till enklare förpackningspapper, säger Johan Carlsson.
 
Ulf Strenger, divisionschef för process inom Pöyry Sverige, ser en tydlig pragmatism inom den svenska industrin:
– De svenska företagen har en rörlighet som gör att de tar till sig förändringar väldigt snabbt, vilket bruken på den europeiska kontinenten inte gjort.
 
Samtidigt framhåller både Ulf och Johan Carlsson att det finns möjligheter till optimering i de svenska bruken. Det handlar till exempel om bättre underhållsplanering och energieffektivisering. Dessutom måste bruken fortsätta att öka värdet på sina produkter för att stärka sin konkurrenskraft, betonar de.
 
– Framtidens massa- och kartongbruk kommer att se ut ungefär som idag, men är mer optimerade, tar hand om råvaran bättre och har fler sidoströmmar än idag, säger Ulf Strenger.
 
Bruken satsar stort på att utveckla dagens produkter men tittar också på helt nya sortiment, som utnyttjar biströmmarna maximalt. En het trend är projekt kring ligninseparering för att tillverka exempelvis flytande biobränslen, kolfiber eller gröna kemikalier.
 
Betydligt närmare i tid kommer förnybara förpackningar av skogsråvara som är mer formbara, lättare och tunnare än i  dag. 
– Vill man konkurrera med plast så är det den vägen man måste gå, säger Johan Carlsson.
 
TEXT: Nils Sundström
Länk till sidan: