Svensk konkurrenskraft ger global klimatnytta

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2016-09-09
2016-09-09
Även global klimatnytta bör stå i fokus för den svenska miljöpolitiken. Det menade en rad företrädare för näringslivet vid ett frukostmöte om regeringens miljöpolitik i torsdags.
– Bibehållen konkurrenskraft gör mest för det globala klimatet, menade Kersti Strandqvist, hållbarhetschef på SCA. 
 

Frukostmötet hade rubriken ”Halvtid för regeringen – dags för klimatutvärdering” och arrangerades av den liberala tankesmedjan Fores. Mötet inleddes med att klimatminister Isabella Lövin (MP) berättade om regeringens miljöarbete. Mattias Goldmann, vd på Fores, frågade ministern varför regeringen höjt skatten på förnybara biodrivmedel.

– Vi har även höjt skatten på fossila drivmedel, kontrade Isabella Lövin, och förklarade sedan problematiken med EU-regler innan hon hastade i väg till ett regeringsmöte.

På frukostmötet närvarade näringslivsrepresentanter från Tetra Pak, Scania, SSAB och SCA, som alla uppskattade den gamla och den nya regeringens höga målsättning med miljöpolitiken.

Kersti Strandqvist framhöll att mycket av det verkliga arbetet med att minska utsläppen görs av industrin.

– SCA:s svenska skogsindustriverksamhet har minskat utsläppen av koldioxid från egen fossilbränsleanvändning med mer än 60 procent, jämfört med år 2010, genom att arbeta med investeringar och effektiviseringar. Det största bidraget som politikerna kan ge svensk industrin är att tillåta den vara konkurrenskraftig, sa hon.

SCA lyfte vägslitageskatten

Fredrik Hannerz (MP), politisk sakkunnig på Miljödepartementet, ställde en fråga om Sveriges goda rykte på miljöområdet också är en konkurrensfördel. På det svarade Kersti Strandqvist med ett exempel:

– På ganska kort tid har SCA erövrat halva marknaden för servetter till restauranger och caféer i USA tack vare att den svenska tillverkningen är resurseffektiv och har gott rykte. Verklig skillnad för miljön kan uppnås genom att ge industrin möjlighet att fortsätta att utveckla processer och teknik.

Kersti Strandqvist betonade också betydelsen av att inte glömma detaljerna när man tittar på helheten.

– Alla enskilda beslut måste ställas mot ett helhetsperspektiv och vår konkurrensförmåga. Varje detalj påverkar helheten. Ta exempelvis vägslitageavgiften som kan innebära en kostnadsökning på 24 kronor per mil. Vi använder gärna mer järnväg men järnvägen finns inte överallt, förklarade hon.

Andreas Follér, miljöansvarig på Scania, bad regeringen och Fredrik Hannerz att inte glömma biobränslet betydelse för att nå målet att reducera 70 procent av utsläppen för tunga transporter till 2030.

– Får vi inte fart på biobränslena kommer det att bli svårt att nå fossilfria transporter, hävdade han och framhöll också de stora skillnaderna i ambitionsnivå mellan EU och Sverige.

– Det är ett problem när EU bara diskuterar 60 procent reducering till 2050. Det är en mycket lägre ambition.

Utan förnybar råvara - en halv cirkulär ekonomi

Miljödirektör Erik Lindroth på Tetra Pak framhöll betydelsen av hållbara material.

– En cirkulär och biobaserad ekonomi får inte glömmas bort. Utan förnybar råvara blir det bara en halv cirkel av den cirkulära ekonomin. Se därför till att samarbete med likasinnade länder som Finland och Danmark för att driva frågan om en bioekonomi, menade han.   

Kontakt

Lisa_alexandersson.jpg
Lisa AlexanderssonPublisher+46 8 762 72 31