Så här ser vår ekonomi ut när britterna har röstat

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2016-06-21
2016-06-21

På fredag morgon, när vi svenskar förbereder vårt midsommarfirande som bäst, offentliggörs resultatet av britternas folkomröstning om nationens EU-medlemskap. Du som vill veta vilka effekter de två alternativa resultaten kommer att få på världsekonomin i allmänhet och svensk skogsindustri i synnerhet gör bäst i att läsa chefsekonom Mats Kinnwalls analys redan nu.

Nej till EU: Tillfällig oro efter Brexit

Röstar det brittiska folket för ett utträde kommer det bli oroligt på de globala finansmarknaderna när de öppnar efter helgen. Vi får räkna med betydande börsfall världen över eftersom de politiska och ekonomiska effekterna av ett brittiskt EU-utträde kommer att förbli osäkra ett bra tag framöver. Vi måste även räkna med att det brittiska pundet, som redan försvagats med över 10 procent sedan förra sommaren, kommer att fortsätta sin kräftgång på kort sikt. Samtidigt ska man komma ihåg att börser och valutamarknader i viss utsträckning redan tagit höjd för möjligheter av Brexit vilket innebär att effekterna inte nödvändigtvis behöver bli dramatiska.

Många bedömare kommer troligen betrakta Brexit som ett tydligt bevis på EU:s tillkortakommanden och strukturella svagheter och spekulera i att andra länder kan komma att följa det brittiska exemplet. Därför får man räkna med att även euron kommer att försvagas mot valutor som USD, den japanska yenen och den svenska kronan.

Med tanke på det bräckliga utgångsläget finns det en risk att världsekonomin kortsiktigt kan drabbas hårt av finansoron. Samtidigt är det osannolikt att Brexit kommer att få allvarliga och långvarigt negativa konsekvenser på den globala ekonomin. Visserligen är Storbritannien ett globalt finansiellt centrum men ekonomin står bara för cirka fyra procent av global BNP och mindre än tre procent av världshandeln. Skulle världsekonomin bromsa kraftigt initialt kan vi dessutom vara övertygade om att centralbanker världen över skickar in ytterligare stimulanser i systemet i form av gratispengar. I detta fall kan vi t ex glömma allt vad räntehöjningar heter från Federal Reserver samtidigt som ECB, Bank of England, Riksbanken m fl med stor sannolikhet svarar med sänkta sina styrräntor. Bästa gissningen är därför att den finansiella oron visserligen kan bestå under någon månad men knappast blir långvarig.

Eftersom Sverige är stark integrerat med resten av världen, både via en stor exportsektor och de finansiella marknaderna, kommer finansoro och en global avmattning även att kyla av den svenska ekonomin. Dessutom riskerar en ytterligare betydande pundförsvagning och en trolig euroförsvagning att slå mot inte minst skogsindustrin där EU och Storbritannien är de största exportmarknaderna. Skulle dessutom Storbritanniens ekonomi drabbas av en betydande inbromsning kan de negativa effekterna på Sverige bli märkbara även om exporten till Storbritannien endast utgör cirka 6 procent av total export. Det verkliga hotet mot Sveriges ekonomi är dock inte en brittisk avmattning utan att effekterna av Brexit på världsekonomin blir riktigt allvarliga, vilket dock inte är huvudscenariot.

Om Ja till EU: Räkna med lättnadsrally efter Bremain

De finansiella marknaderna och stora delar av Europas politiska etablissemang har gått på nålar de senaste månaderna, plågade av osäkerhet kring utfallet av Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet. Världens börser och valutamarknader har rört sig kraftigt i takt med varierande odds för Brexit. Visserligen har finansmarknaderna hela tiden bedömt sannolikheten för Bremain som större än 50 procent, så utfallet av folkomröstningen var till betydande del redan prissatt men vi kan ändå förvänta oss ett ”lättnadsrally”: Räkna således med betydande globala börs- och ränteuppgångar den närmaste tiden. Även det brittiska pundet, som har tyngts av bl a sannolikheten för Brexit de senaste månaderna, kommer sannolikt att studsa tillbaka rejält på kort sikt.

Även om Bremain innebär att ett betydande orosmoln skingrats finns det ingen anledning att förvänta sig gyllene tider för världsekonomin. Den underliggande tillväxtkraften i flertalet av världens ekonomier är fortsatt svag och påverkas inte av utfallet av den brittiska folkomröstningen. Visserligen är London ett viktigt globalt finansiellt centrum och Bremain eliminerar all eventuell oro för en finansiell härdsmälta i närtid, men Storbritannien är en liten spelare på den ekonomiska scenen vars öde inte är avgörande för den globala konjunkturen. Bästa gissningen är därför att världsekonomin fortsätter i de senaste årens upptrampade spår och hackar fram strax över styrfart. På så sätt kan man säga att resultatet av folkomröstningen eliminerade risken för en kraftig sättning i världsekonomin utan att för den skulle ge någon kraftig injektion.

För EU innebär Bremain att risken för en dominoeffekt, där fler länder känner sig manade att ifrågasätta EU-medlemskapet, sannolikt uteblir, åtminstone för tillfället. Business as usual innebär i sin tur därför att euron knappast påverkas, avgörande för valutarörelserna är och förblir synen på centralbankernas politik. 

För Sveriges del innebär Bremain att vi inte ställs inför global finansiell oro och en påtaglig avmattning av världskonjunkturen. Det betyder i sin tur att den svenska ekonomin kan fortsätta sin gradvisa avmattning mot en tillväxttakt som är mer förenlig med en medioker omvärldsbild. Trots att utsikterna för svensk exportindustri i allmänhet och skogsindustrin i synnerhet knappast är strålande innebär Brexit ändå en ljuspunkt: Det brittiska pundet kommer sannolikt att förstärkas signifikant framöver vilket lättar på konkurrenstrycket samtidigt som stora exportmarknader som Storbritannien och övriga EU troligen undviker en djupare ekonomisk svacka på kort sikt.

Kontakt

grynfarb11032015_DSC4192.jpg
Mats KinnwallChefekonom08-762 72 66