Skogsindustriernas positioner i fråga om ytterligare skydd av skogsmark

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2015-10-26
2014-02-05

Tack vare omfattande frivilliga avsättningar inom skogsbruket, som kompletterar reservat och andra formella skydd, så skyddas en fjärdedel av den svenska skogsarealen. Här kan du lära dig mer om hur det svenska skyddet av skogsmark fungerar, hur Skogsindustrierna arbetar med frågan och vad värdet av skogsbrukets åtgärder är.

Hur stor andel av den svenska skogen är skyddad?
Av Sveriges totala yta på 45 miljoner hektar omfattar skogsmarken 28,2 miljoner hektar. 75 procent av skogsmarksarealen får brukas. Återstående 25 procent har skydd i form reservat eller annat formellt skydd, genom skogsbrukets frivilliga avsättningar eller genom Skogsvårdslagens 13 a§.

Den produktiva skogsmarken omfattar 23,2 miljoner hektar. Enligt Skogsstyrelsen är totalt 1 350 000 hektar produktiv skogsmark frivilligt skyddad, fjällskogen inräknad. Formellt är 844 000 hektar skyddade. Det innebär att 2,2 miljoner hektar har ett skydd i någon form. Det motsvarar 22 000 km2 (100hektar = 1 km2) eller drygt 9 % av den produktiva skogsmarken.

Se också www.skyddadskog.se

Det saknas idag uppgifter om hur stor total areal skogsmark som finns inom de frivilliga avsättningarna då endast produktiv skogsmark redovisas. Antag att den i procent omfattar lika mycket skogsmark som den produktiva skogsmarken utanför. Då skyddar Sverige idag drygt 17 procent av land- och sötvattenarealen. Om även den skogsmark som skyddas enligt Skogsvårdslagens 13a§ (all lågproduktiv skogsmark) räknas med i skyddet når Sverige drygt 25 procent. 

Miljömålsberedningens anger att nuläget är 16,7 procent. Då ingår inte frivilligt skydd ovan gränsen för fjällnära skog och improduktiv skogsmark inom de frivilliga avsättningarna. Detta ger en negativ bild av Sveriges mycket ambitiösa miljöarbete och skapar ett intryck av att vi inte lever upp till de globala målen i Nagoya-överenskommelsen. I internationella sammanhang där delarna i det svenska miljöarbetet är mindre kända kan detta påverka bilden av hållbart brukande negativt.

Skogsindustrierna anser att Sverige bör ta tillvara möjligheterna att redovisa det ambitiösa miljöarbete och skydd som landet har. All skogsmark har betydelse för grön infrastruktur, ekosystemtjänster och den lågproduktiva marken kan inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter nyttjas för att förstärka naturvärden och därmed biologisk mångfald.

Hur ser relationen mellan frivilligt och formellt skydd ut?
1998 sattes de politiska målen att skyddet av produktiv skogsmark skulle öka med 900 000 hektar till 2010. Det statliga skyddet skulle omfatta 400 000 hektar av målet och det frivilliga skyddet 500 000 hektar nedan gränsen för fjällnära skog. Detta speglar politikens syn på balansen mellan statens ansvar och skogsbrukets.

2010 hade de frivilliga avsättningarna ökat med drygt 1 miljon hektar varav en del ligger ovan gränsen för fjällnära skog.  Även om beslutet att nyttja 100 000 hektar av Sveaskogs mark till markbyten räknas in har staten inte nått upp till sin del av målet. 2011 fanns 844 000 hektar statligt skyddad produktiv skogsmark och 1,35 miljoner hektar frivilligt avsatt produktiv skogsmark.

Miljömålsberedningen föreslår att ytterligare 150 000 hektar ska skyddas av staten och att det frivilliga skyddet ska öka med 200 000 hektar. Skogsindustrierna finner inga motiv till att sektorns ansvar skulle öka i relation till statens.

Skogsindustrierna konstaterar således att de frivilliga avsättningarna i skogsbruket ligger långt före de mål som politiken tidigare satt upp. De frivilliga avsättningarna är en viktig del av sektorsansvaret. Det har lett till att skog avsatts som representerar oerhört stora värden och borde rimligen innebära att ambitionerna i att öka såväl det offentliga som det frivilliga skyddet hålls tillbaka.

Vilken transparens, kontinuitet och kvalitet har skogsbrukets åtaganden om frivilligt skydd?
Det frivilliga skyddet är en del av skogscertifieringen vars kriterier har utvecklats tillsammans med miljöorganisationerna. Företagens verksamhet granskas av oberoende certifierare. Skogsindustrierna anser att de certifierade företagen uppfyller kraven på transparens, kontinuitet och kvalitet som gör de frivilliga avsättningarna till en fullgod komponent i det svenska skyddet. Skogsindustrierna redovisar de stora skogägarnas frivilliga avsättningar på en web-plats www.skyddadskog.se som uppdateras löpande. Företagen har dessutom själva utförliga presentationer av skyddet på sina egna hemsidor.

Familjeskogsbruket är representerat i Skogsindustrierna genom Södra. De frivilliga avsättningarna på privat mark ingår inte i Skogsindustriernas web-redovisning eftersom det skulle kräva godkännande av varje enskild skogsägare. Kraven på kvalitet, transparens och kontinuitet uppfylls även här genom certifieringssystemens uppbyggnad och företagens kvalitetsledningssystem.

Vad är värdet av skogsbrukets frivilliga insatser?
Det totala produktionsbortfallet till följd av frivilliga avsättningar och generell hänsyn över lagens krav är 11,4 miljoner kubikmeter/år. Enligt Skogsstatistisk årsbok är skogbrukets resultat efter kostnader ca 175 kr per kubikmeter. Totalt kan den årliga insatsen därmed värderas till ca 2 miljarder kronor. Om staten skulle ersätta skogsägaren för dessa insatser skulle kostnaden vara ca 130 miljarder kr. (kapitalisering med 1,5 % ränta).

Skogsbruket frivilliga insatser för att bevara biologisk mångfald innefattar allt från att ta större generell hänsyn än vad skogsvårdslagen kräver exempelvis genom att skapa en högstubbe för att främja miljöer för insekter och hålbyggande fåglar till att undanta skog från brukande genom det som kallas frivilliga avsättningar. Dessa omfattande insatser görs naturligtvis för att så funktionellt som möjligt ta sektorsansvaret för bevarande och miljömål.

Hur stor del av den årliga svenska avverkningen motsvarar produktionsbortfallet av frivilliga insatser?
11,4 miljoner m3sk (skogskubikmeter) motsvarar 12-13 procent av den svenska årsavverkningen eller avverkningen från 2,8-3,0 miljoner hektar skogsmark.

Vad kostar det för industrin att köpa virke för att kompensera produktionsbortfallet?
Det är svårt för att inte säga omöjligt att göra en exakt sådan kalkyl. Sågverkens försörjning påverkas mer än massa- och pappersindustrin eftersom det främst är grövre träd som lämnas eller avverkningsmogna skogar som frivilligt avsätts.
En jämförelse kan göras med virkesimporten. Under 2012 importerade Sverige 7 miljoner kubikmeter till en kostnad av 3,5 miljarder kronor.

 

Twitter Facebook LinkedIn
Länk till sidan:

Kontakt

Mårten-Larsson.jpg
Mårten LarssonSkogsdirektör Chef näringspolitiska avdelningen08-762 79 72
Linda-Eriksson.jpg
Linda ErikssonAnsvarig svensk skogspolitik08-762 72 09

Länkar

skyddadskog.se